Begreppet “GENRE”

Då ställer vi oss frågan, vad betyder detta begrepp i en mer detaljerad beskrivning?

Och vilka metoder och kriterier finns det för att definiera olika ”genrer” inom musiken.

 

Vi människor har följaktligen en förmåga att kategorisera och fördela världen enligt sammanhang eller mönster. Detta är en logisk följd av hur våra hjärnor fungerar i förhållande till vår perception, vår uppfattningsförmåga.

Hjärnan sorterar saker för att minnas information och detta hjälper oss i hur vi ska förhålla oss till vår värld. Detta gäller i synnerhet för vår gemensamma kommunikativa förmåga, det som sammanlänkar oss som individer. Musik är också ett kommunikativt medie. Vår uppfattning av musik härleds av en förståelse och eller erfarenhet av musik och detta liknar vårt sätt att tolka ett språk. De språkliga kommunikativa parametrarna som gör musik till ett ”språk” är förmedling av budskap, förmedling av känsla, uppfattning och perception av dessa två tidigare nämnda, samt ytterligare en faktor; multibla toner (ackord) i samband med rytmik inom ett givet tidsperspektiv.

Detta kan bevisas i det faktum att mer avancerad tonalitet/rytmik måste övas in av lyssnaren att kunna njutas av. Har man inte haft möjlighet att ta del av musik i uppväxten så är också ”språkkunskapen” tillika musikalisk uppfattningsförmåga begränsad. Men jag vill hävda att musikalitet är något man kan öva upp, precis som språkkunskap.

Med detta i åtanke så kan man förstå hur det har skapats olika kategorier av musikaliskt uttryck. Beroende av miljö, social ekonomiska parametrar samt kommunikation med omvärlden så låter detta uttryck olika.

För att utforska genrebegreppet ytterligare så måste man identifiera dess olika parametrar och de är som följer; rytmik, taktarter, vokala tekniker, instrumentation, melodisk komposition, ackordföljder och arrangemang.

I en spcifik genre har olika låtar gemensamma parametrar. Det kan handla om rytmik och taktarter eller avsaknaden av detta. Ackordföljder och melodier som har ett gemensamt mönster.

Enligt artikeln ”popular music” så renodlades och utvecklades olika genrer utifrån deras gemensamma kärna. Här pratas det om utvecklingen från blues till rock & roll och dess orsaker. I mångt och mycket handlar genreutveckling här om artisterna som uttrycker musiken.

Sedan talas det om att musikbranschen i sitt tidiga skede uppmärksammade popmusikens krav på förutbestämdhet. Också hur detta påverkade ”hit-potentialen” hos låtarna.

Vidare så behandlar artikeln betydelsen av stil och form och hur sound blev viktigare iden populära musiken.

När det nu gäller genrer så är de ovan nämnda parametrarna vesäntliga. Man kan också reflektera över betydelsen av det historiska perspektivet av genrer; förr i världen var skillnaderna mellan genrer större beroende av geografiskt avstånd och avgränsningar mellan kulturer. När nutidens informationssamhälle trädde in så suddades skillnaderna ut mer och mer inom genrer och i synnerhet inom populärmusik. När man idag pratar om populärmusik så handlar det alltifrån rock till synth till dancemusik. Allt i en salig blandning.

Alternativa genrer finns förstås också, där jazzen och folkmusiken (ofta kallad världsmusik) har fått plats inom. Här finns klassisk musik också listad, som en samlad kategori trots sina många underkategorier. Och Reggae/dancehall samt religiös musik.

Intressant nog så kan man ju, beroende på hur man ser på det, även kalla dessa ”alternativa genrer” för popmusik. Klassisk musik var popmusik på sin tid. Och även Jazz. Ja egentligen alla genrer som ju blivit populära genom att människor lyssnat på dem.

No comments yet.

Leave a Comment

You must be logged in to post a comment.