Reflektion kring Eva Sanners bok “sÃ¥ blir du mer kreativ”

Eva Sanners bok ”Så blir du mer kreativ” handlar om skapandeprocessen, den kreativa processen. Hon behandlar de olika steg, från idéer och visioner till kritiska röster inifrån och utifrån och slutligen till genomförande och finputsning. Hon tar också upp idéer som kan hjälpa till med kreativiteten och vad som också hämmar den.

Eva är diplomerad psykosyntesterapeut och också frilansjournalist inom psykologi, personlig utveckling och hälsa/välbefinnande. Detta gör att hon har mycket kunskaper inom den psykologiska biten som är väldigt viktiga.

Hämmande faktorer kan vara stress och press men också de kritiska röster vi har inom oss som inte särskiljer dåliga idéer från självbilden som lyckad/misslyckad.

Jag tyckte att Sanners rekommendationer var bra, speciellt det där med att få förståelse genom att analysera den kreativa processen, utlopp för energier och att vara fullt närvarande i processen. Det sistnämnda anser jag vara av väldigt stor betydelse.

Jag kunde relatera mycket till det som Sanners beskriver om när ”det sjunde steget” där vi hamnar i tomheten och vilan och där man liksom släpper taget. Speciellt om man har jobbat mycket med processen i olika etapper.

Enligt min erfarenhet fungerar kreativiteten utomordentligt bra om man har begränsad tid till den. Det handlar inte om stress eller press på något vis men eftersom mitt liv handlar mycket om att jag har begränsad tid så har jag lärt mig att se fram emot den tiden jag har avsatt för kreativt skapande i studion. Detta gör också att jag längtar mycket efter varje tillfälle, att jag inte fastnar i något onödigt och att mycket av mitt skapande händer i fantasin när jag sitter och tänker på mitt skapandeprojekt. Exempelvis på bussen eller när jag ska promenera bort till min sons skola för att hämta honom.

Det som är exceptionellt bra med detta är också att man låter öronen vila ett tag och får ständigt den där ”aha”-upplevelsen. När något låter dåligt så hör man det omedelbart efter man har satt på musiken, istället för att ha lyssnat på projektet flera dagar i sträck och liksom bli ”avtrubbad”.

Jag lever för min kreativitet. Jag älskar den och låter den kanalisera den vibration jag har inom mig.

Något jag alltid har önskat är att jag bara kunde jobba med detta varje dag och inte behöva göra massa andra saker i mitt företag. Att få utveckla mitt skivbolag ytterligare. Och att även få jobba med filmmusik, motivationsmusik samt musikaler. Det är en stor dröm jag har.

Att Eva Sanners bok tilltalade mig så mycket handlar också om att hon talar om de kreativa krafter vi alla har inom oss och det tror jag verkligen på. Vi har alla kapacitet att skapa och uttrycka oss, en del av oss har ändå lättare att kanalisera det. Dessutom är den kreativa processen inom musikskapande helt beroende av komponenter som musikalitet, kunskap inom instrumentation och att spela ackordinstrument. Självklart kan man vara kreativ ändå inom musikskapande, men resultatet och presterandet kommer inte att vara detsamma.

I kunskapen ligger också självförtroendet som dessutom formar din ”kritiska röst”. När man är säker på sitt skapande och har självförtroende i sitt kunnande så blir inte kritik, vare sig det kommer  inifrån eller utifrån, så jobbigt att ta. Det kan snarare formas till en underbar kontrollmekanism som i utvecklad form sätts igång helt automatiskt. Och leder min väg.

Dessutom kan man då sortera ut den typen av kritik som man av denna kunskap kan analysera som felaktig eller missvisande. Det gör att man blir starkare i vad man själv tycker och tänker.

Man kan inte kompromissa med kunskap. Däremot är det viktig att inte bli överanalytisk när det gäller lyssnandet och upplevelsen av musiken.

Det gäller att skilja på dessa två;

  1. Att skapa musik.
  2. Att lyssna/uppleva musiken.

När man lyssnar/upplever musiken måste man koppla på ”hjärtat” och känslan och tanken får inte påverka för mycket.

Överanalytisk och konstruerad musik kan ofta bli platt och intetsägande. Som hit-makare gör musik. Efter en speciell mall. Detta har jag oerhört svårt för och jag tycker att man upptäcker om en låt är konstruerad på sådant sätt.

För det första kan man höra det på texten. Texten är ofta platt och har inte någon inre mening, många gånger är det klyschor och fraser som man hört många gånger tidigare.

One Response to "Reflektion kring Eva Sanners bok “sÃ¥ blir du mer kreativ”"

Leave a Comment

You must be logged in to post a comment.