Review Faking it

Review on this book about Elvis “Faking it”

Denna artikel om Elvis var väldigt intressant och dessutom så spännande att jag inte kunde lägga den ifrån mig. Elvis var förstås en produkt av sin tids ungdomsideal men dessa fakta som framlades om hans person och uppväxt var väldigt nya för mig. En sak var klar; detta var en väldigt kreativ människa som ville måla en specifik bild av sig själv som han ville att publiken skulle uppfatta. En bild som inte riktigt var sann på flera sätt. Men kan man verkligen säga att han ”was faking it”?

Artister är ju en del av underhållningsbranschen och de kan liknas vid varumärken. Om man då har ett varumärke måste det ju matcha efterfrågan. Ungdomens tidsanda från tiden då Elvis slog igenom andades ”bad boy mentalitet” och detta gavs uttryck i filmer och idoler. Eran av ungdomskulturer och motorcykelgäng hade uppstått och ungdomarna hade även egna klädstilar och intressen. Allt från musiken till maten blev riktade till ungdomar som nu var en egen köpkraft. Detta är något vi är vana vid idag men på den tiden var det ganska nytt i den ”vita” arbetarklassen.

Elvis sångstil och musikstil Rhythm & Blues var ju egentligen uppfunnen av afroamerikanska musiker och i det segregerade amerikanska samhället blev detta nu något helt nytt från en ”vit” artist. Men Elvis var enligt mig inte ”fake” i utövandet av sin sångstil. Han var en människa som var inspirerad av en viss sorts musik och var väldigt duktig på det han gjorde. Att en viss musikstil tillhör en viss sorts etnicitet bara för att de utvecklade den är enligt mig helt absurt. Det skulle betyda exempelvis att en mycket duktig operasångerska inte skulle få lov att utöva denna stilen om hon var svart.

När det gäller ett senare exempel på en artist som gärna vill måla en annan bild av sig själv musikaliskt är det exempelvis Beyoncé. I hennes låtar och texter vill hon gärna verka ”cool” och ”from the streets” när hon i själva verket är uppvuxen i en överklassfamilj. Det märks på hennes texter som är fulla av ”street slang” och uttryck men när man hör henne prata i intervjuer så talar hon väldigt propert. Jag tycker inte det är något fel med detta som sagt. Man måste komma ihåg att vi alla människor någonstans ”skapar” oss själva och den bild av oss vi ger omvärlden. Vi är alla kreativa och det är det som gör oss unika.

Med detta sagt så tycker jag att de artister som följer sina hjärtan och musikintressen, klädintressen och ideal inte kan anses som annat än autentiska. Vi artister är konstnärer och vi målar inte bara vår musik, men också våra personligheter.

De som dock bara följer det som skivbolagen vill och bara vill kopiera andras stilar har ju då inte hittat sig själva och är ju minst autentiska kan man ju tycka. De som lyckas är de som följer sina övertygelser och vågar vara unika. Det är att vara autentisk enligt mig.  Det märks väldigt väl om man inte är helt övertygad, både i form, musik och i framförande. Kärleken till det man gör lyser alltid igenom.

One Response to "Review Faking it"

  1. Pretty nice post. I just stumbled upon your blog and wished to say that I have really enjoyed browsing your blog
    posts. In any case I will be subscribing to your
    rss feed and I hope you write again very soon!

Leave a Comment

You must be logged in to post a comment.